 Bilde: Sjøsamer på vei tilbake fra lofotfiske. Verdens modigste sjøfolk ifølge den engelske tegneren. Bidraget er publisert med ropert og har blitt hentet fram på Vesterålsliv, Nordlys, Fremoverpuls, Mitt Finnmark og Namdaling (torsdag 30. juni 2011) og 4 andre… Samer nedkjempet karelere Læstadius nedtegnet i sine reiser i Lappmarkene ned flere fortellinger og sagn. Her gjengir han en beretning som ifølge ham kan være av nyere dato. Samene oppdager karelske speidere, finner deres base hvor de så blir overrasket og nedkjempet. Endel av utbytte var karelske kar.
… Bland de sista af denna art måtte det vara, som en Lappman i Arieplog, vid namn Anders Nilsson Ruottga, för mig berättat. Han förtäljde nemligen en gång, då vi voro i ressällskap, och en qväll uppehöll» oss i en kåta vid Barthurte, att på ett ställe, beläget icke långt derifrån, ett slag hade stått mellan Lappar och Karjelah. Det hade gått till på det sättet, att en Lapphustru sent om en qväll skulle bada sitt barn, och hade till den ändan vatten uti en kittel framför sig. Men när hon nu skulle Sätta dit barnet, blef lion med förskräckelse varse i kitteln bilden af en mans hufvud, med hatt uppå. Den försvann väl i hast, men som hon ännn handfallen och förskräckt tittade i kittelen, visade sig samma syn åter. Då märkte hon, att det var en man, som ifrån kåtans öpp ning tittade in, och att det var honom, som vattnet återspeglade. Helt tyst väckfls hon sin man, och gaf det honom tillkänna. Han tog genast sin båge, spände den och lade pilen till. Som nu mannen åter tittade fram, sköt han pilen midt i pannan på honom, hvarefter han hördes ramla ner utför kåtan på marken. Han vågade dock icke gå. ut och se efter, af fruktan att der voroflera der ute. Om morgonen fanns han ligga död på marken. Lappen förstod att denne, såsom saken verk eligen förhöll sig, var en utsänd spejare, och att den öfriga hopen af fiender vore i trakten. Älan samlade sig således, räckte sporren och öfverraskade Karelerna der de lågo vid sina eldar. Ber blefvo de samteligen nedgjorda, och af det tagna bytet skall ännu något vara i behåll, nemligen ett slags kittlar, som kallas Karjalah Skalo. En sådan har jag sett: den är, såsom jag kan tycka, af messing, och Lapparna säga, att dessa Karjelah Skäloh aldrig erga. Det finns sagt; blott få i behåll, och dessa ändå försedda med ny botten, emedan de gamla bottnarna blifvit utnötta. Kilde: Forsättning af journalen öfver missions-resor i Lappmarken Les også Sjøsamer forsvarte Hammerfest Les andre saker i Samenes Historie les
Vist 790 ganger. Følges av 3 personer. 
| ||||||
Kommentarer
Det blir etter mitt syn feil å anta at “en del av utbyttet var karelske skaller”, slik Jan skriver. “Skalle” i betydningen “hodeskalle” heter på samisk “gallu”. Ordstammen “skall-”, derimot, antyder noe som klinger lik en bjelle. (Det fins ingen senspråklig sammenheng mellom ordene “gallu” og “skallu”.)
Saken er at samene, etter å ha nedkjempet denne fortroppen av karelere, bemektiget seg alt utstyret de hadde brakt med seg, – heriblant en drøss med kokekar i messing, som når man slo eller knipset på dem, ga fra seg en metallisk resonnans. Men samene kan ikke ha vært ukjente med messing fra før. Om byttet fra karelerne sies det jo ekspisitt at det aldri irret,- formodentlig i motsetning til sammenlignbar vare de kjente fra før.
At det handlet om kokekar, bekreftes jo også, når det sies at “det finns sagt; blott få i behåll, och dessa ändå försedda med ny botten, emedan de gamla bottnarna blifvit utnötta.”
Sliik er det også med de 7-8 mat- og kaffekjelene jeg har arvet fra mine forfedre. De er alle i messing/kobber, og bunnen bærer preg av å ha vårt loddet på nytt, – kan hende flere ganger. Har jeg kan hende i min besittelse kjeler og kokekar som kom til Finnmark med karelerne i middeladeren? Spennende tanke!
Takk for innspillet Jan-Erik. Det er korrigert i åpningsinnlegget!
Jan-Erik: Kanskje du kunne få et universitet som har utstyr for datering av metaller om å ta kjelene dine som et studentprosjekt for å teste den hypotesen? ;)