Bilde: Sjøsamer på vei tilbake fra lofotfiske. Verdens modigste sjøfolk ifølge den engelske tegneren.

Viser arkivet for stikkord sørsamer

Samer på Dovrefjell i vikingtiden

Dovrefjell

Det ifølge en forskningsrapport av arkeologene Jostein Bergstøl og Gaute Reitan fra funn fra vikingtid ved Aursjøen i Lesja kommune i Oppdal.

Det ble i 2006 funnet boplasser i datert til vikingtid ved Aursjøen i Lesja som hadde samiske kjennetegn ved at de hadde hellelagte rekkeildsteder og en såkalt boaššu stein som markerer boaššu rommet i teltet eller gammen. Boaššu lå bak ildstedet og var et hellig område i boligen. Flere kilder oppgir at kvinner ikke kunne gå inn i denne delen av boligen. Det var også der man oppbevarte den hellige tromma.

Kilde: Samer på Dovrefjell i vikingtiden
Kilde: Verdt å vite Spesial: Aursjøen
Kilde: Spennende funn på Aursjøen
Kilde: Samisk boplass i sør
Kilde: Samisk bosetning på Lesjafjellet
Kilde: Samisk i sekken

Les også mer om tilsvarende funn i Valdres

"En liten 3 års småjente slår de ihjel med øksehammeren" ..

Øks

Skjebnen til Lars Klemtsson og hans familie anno 1652

“I 1630 hadde en nordmann, Jon i Haltdalen, kjøpt en rein av samen Lars Klemtsson i Ljungdalen. På vegen heim mistet Jon denne reinen. Jon trodde dette måtte ha sin årsak i at Lars hustru hadde gandet reinen til å reise tilbake. 22 år senere er Jon i lag med tre andre nordmenn og en jente på fiske inne ved grensen. Dette hendte ved “Mikaels tid” 1652. Under dette fisket får Jon det innfall at nå skal han til Ljungdalen og få gjort opp dette gamle kjøpet. Alle fem drar ned. Underveis treffer de tre bønder fra Vemdalen: Olaf Halvarsson, Peder Larrson og Lars Eriksson. Disse gir seg i lag med de 5 og 8 stykker sterk blir de enige om å ta hele samefamien av dage.

Tidlig neste morgen finner de til lappeleiren. Der skyder de først Lars Klemmetsson, så hans hustru og deretter en av sønnene. En liten 3 års småjente slår de ihjel med øksehammeren. En 8 års gutt myrdet de noe senere på dagen et stykke ned i Ljungdalen – da han først hadde forsøkt å flykte fra mennene. Samenes enkle husgeråd delte de 8 mellom seg. Det samme gjorde med 37 rein som de greide å fange. Uheldigvis for ugjerningsmennene kom en Peder Jonsson fra Storsjø til stedet før de var helt ferdige. Han ble kjøpt til å tie stille med noen gaver (bl.a tobakk).

Det sier sitt i 16-hundretallets almuesyn på samene når 8 voksne mennesker kan bli enige om en slik ugjerning. Øksehodet i barnenakken blir vel nesten det samme som å ta en geitekilling av dage. Men så tjener det også øvrigheten til ære at den ikke lot slikt gå ustraffet (alle mennene ble dømt og straks henrettet)."

Utrag fra “Streif i sør-samenes saga”, Rogstad 1980.

Trøndersk og østnorsk påvirket av sørsamisk

Dette ifølge et intervju av Professor Mikael Svonni ved Umeå Universitet som tror denne påvirkningen har skjedd gjennom språkskifte fra samisk til norsk hos samer mellom år 500-1000 e.kr. Et utrag fra intervjuet nedenfor.

Men framför allt är det ny språkforskning som har bidragit till den nya bilden av samisk närvaro långt söderut. Man har nämligen funnit sydsamisk påverkan i östnorska och framför allt tröndska och nord- och uppsvenska dialekter.

– Här finns fenomen som inte finns i några andra germanska språk, som till exempel konstruktioner med betydelserna ’inifrån’ och ’utifrån’, på samma sätt som i samiska, säger Mikael Svonni.

I sydsamiska finns i sin tur många nordiska lånord som tyder på täta kontakter mellan de folkgrupper som fanns i området, till exempel mielhkie, ’mjölk’, gaajhtse, ’get’, gaahkoe, ’bröd’, aerpie, ’arv’.

– Man kan tänka sig att dessa folkgrupper var jämspelta fram till vikingatidens början, omkring år 800.

Samerna hade tillgång till hårdvaluta i form av skinn. Andra folkslag hade jordbruksprodukter. Folken levde troligen nära varandra, och för att byta varor måste de förstå varandra.

Mellan år 500 och 1000 expanderade åkerbruket och boskapsskötseln i den nordiska folkgruppen, och deras tillgångar ökade. Jordbruket kunde livnära många fler, och därmed rubbades balansen mellan grupperna. Det var under det här skedet som svenskan och norskan påverkades mest av samiskan.

– Med tiden måste en stor del av samerna i dessa områden helt enkelt ha blivit tvåspråkig och assimilerats i den jordbrukande befolkningen. Det är den enda möjliga förklaringen till den samiska påverkan på dialekterna."

Sydsamiskans comeback. Språktidningen 2/08